Background: Knowledge about the series of phone calls received by a smoking cessation quit-line in response to different interventions aiming at reducing tobacco smoking is currently lacking.
Aim: Aim of this study is to examine the possible effect of four types of policies on the calling rates to the Swedish smoking cessation quitline: a campaign on passive smoking (Jan 2001); placing larger warnings on cigarette packs (Sept 2002); banning smoking from restaurants (Jun 2005); and a 10% tax increase (Jan 2012).
Methods: We used 16-years of monthly data collected between January 1999 to December 2014 (192 months) counting a total of 162,978 phone calls. Upon definition of four pre-post intervention intervals, we used intervention time series ARIMA (Auto-Regressive Integrated Moving Average) models where the outcome was defined as calling rates expressed per 100,000 smokers. Rate ratio (RR) at 6 months after intervention together with a 95% confidence interval (CI) were derived from the model.
Results: The campaign on passive smoking on Jan 2001 was associated with a 85% higher calling rate (95% CI=1.13-3.04). Larger warnings on cigarette packs in Sept 2002 conferred a 53% increment in the calling rate (95% CI=1.20-1.94). Smoking-free restaurants was associated with a significant 11% (95% CI=1.00-1.23) higher calling rate. The 10% tobacco tax increase in Jan 2012 had no significant effect on the calling rate (RR=0.98, 95% CI=0.82-1.15).
Conclusions: Within an overall decreasing trend in the population of smokers in Sweden, we were able to detect differential effects of smoking policies on the calling rates to the quitline, the most effective being the campaign on passive smoking and the larger warnings signs on the cigarette packs.
Bakgrund: Det finns i dagsläget ingen formell kunskap om hur nationella policyinsatser påverkar rökarna att söka stöd hos den nationella telefonlinjen Sluta-Röka-Linjen (SRL).
Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga möjlig effekt av fyra policyinsatser mot tobak på antalet inkommande samtal till SRL: en kampanj mot passiv rökning (januari 2001); större hälsovarningar på cigarettpaketen (september 2002); rökförbud på serveringar (juni 2005); en skatteökning på 10 % (januari 2012).
Metoder: Vi analyserade månadsvis samtalsdata insamlade under 16 års aktivitet mellan januari 1999 och december 2014, totalt 162978 samtal. Efter identifiering av fyra intervaller före och efter implementering av varje insats använde vi en tidsserie-modelleringsmetod ARIMA (Auto-Regressive Integrated Moving Average). Utfallet var antalet inkommande samtal till SRL för hundratusen rökare i befolkningen.
Resultat: Kvoten mellan antal samtal som inkom och antal samtal som man skulle förvänta sig om åtgärden inte hade haft någon effekt kalkylerades upp till 6 månader efter interventionen med hjälp av denna modell, med respektive konfidensintervall (KI). Kampanjen om passivrökning var associerad till en 85% ökning av utfallet, det vill säga antalet samtal till SRL (konfidensintervallet 1,13-3,04). Större varningstexter på cigarettpaketen gav en ökning på 53% (KI=1,20-1,94). Rökfria serveringar associerades med 11% ökning (KI=1,00-1,23). Sist, skatteökningen 2012 hade inget påvisbart samband med samtalsvolym (RR=0,98, KI 0,82-1,15).
Slutsats: Trots en generell minskning av rökprevalens i befolkningen vi med dessa modeller urskilja effekter av anti-tobak policys på samtalsvolymen hos SRL, där kampanjen mot passiv rökning var den mest effektiva av de fyra policyerna.